Forskning förbättrar för barn med hjärntumörer
<!--@ParagraphImageLinkAlt-->

TR Press SE - 13-05-2015

Forskning förbättrar för barn med hjärntumörer

Hjärntumörer är svåra att operera och ofta drabbas barn med hjärntumörer även av sena komplikationer, men det pågår mycket forskning som kan leda till stora förbättringar framöver. Det säger Kerstin Sollerbrant-Melefors, forskningschef på Barncancerfonden.

Varje år drabbas runt 300 barn i Sverige av cancer och av dessa drabbas ungefär en tredjedel av hjärntumörer. Överlevnadsgraden i hjärntumörer är idag 80 procent, men att drabbas av hjärntumör innebär ofta stora problem både när det gäller behandling och livet efteråt. 

- Hjärntumörer är per definition väldigt svåra att operera, i vissa fall får man bort hela tumören men ofta finns en del av den kvar latent. Vad man gör är att man minskar tumören i storlek och stoppar tillväxten med hjälp kemoterapi, strålning och operation. Ett barn som har behandlats för hjärntumör följer man väldigt noga genom regelbundna kontroller för att se att den tumörrest som eventuellt finns kvar inte börjar växa och sprida sig, säger Kerstin Sollerbrant-Melefors, forskningschef på Barncancerfonden.

Små marginaler
Det som gör det svårt att operera en hjärntumör är att marginalerna för hur mycket man kan ta bort är betydligt mindre än om tumören hade suttit på en annan del av kroppen. Där kan man operera bort mer vävnad runt själva tumören för att vara säker, men det vågar man inte med en hjärntumör med tanke på alla sena komplikationer som kan uppstå.

- Att barn med hjärntumörer får sena komplikationer beror på att hjärnan inte är färdigutvecklad och när man behandlar med strålning eller kemoterapi påverkar man alla de funktioner som skulle utvecklas normalt ända fram till 20-årsåldern. Det är inte förrän då som hjärnan är klar, förklarar Kerstin Sollerbrant-Melefors.

De vanligaste komplikationerna som barn med hjärntumörer råkar ut för är hormonella störningar och kognitiva problem som inlärningsförmåga och minne, något som i sin tur påverkar skolarbetet.

- Det är först de senaste 10-20 åren som vi har börjat nå upp till 80 procents överlevnad, så vi befinner oss i en utvecklingsfas när vi nu tittar på vilka sena komplikationer barn med hjärntumörer får och hur man kan korrelera dessa till den behandling som barnen fått, berättar Kerstin Sollerbrant-Melefors.

Projekt kring strålning
Barncancerfonden är med och finansierar ett projekt som pågår inom Svenska barnradioterapigruppen där forskare går igenom strålningsprotokoll på barn som har behandlats för hjärntumörer och ser hur mycket strålning som varje del av hjärnan har fått. Detta jämför de sedan med de neuropsykiatriska uppföljningar som görs efter fem år.

- Det är första gången man följer upp och ser exakt vad strålning mot en viss del av hjärnan innebär för den kognitiva utvecklingen senare i livet. Det här är ett väldigt viktigt arbete, forskarna kommer att komma fram till ett slags gränsvärde för hur mycket strålning en viss del av hjärnan klarar.

Forskningsanslagen ökar
Forskningsanslagen från Barncancerfonden ökar stadigt för varje år, i år räknar man med att 209 miljoner kronor kommer att gå till forskning. Kerstin Sollerbrant-Melefors delar in den forskning som pågår just nu i tre olika grupper: nya tekniker inom medicinsk teknik, ny biologisk kunskap och behandlingsmetoder samt att kartlägga, förebygga och behandla sena komplikationer.

Positioneringssystem ger säkrare strålning
Inom det medicintekniska området pågår en del intressanta projekt som kan få stor betydelse framöver när det gäller behandling av barn med cancer. Ett exempel är Bo Lennernäs, docent och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som tillsammans med företaget Microsops Medical har tagit fram positioneringssystemet Raypilot som består av en sändare, mottagare och mjukvara.

- En patient som strålas måste ligga helt stilla eftersom man bara vill stråla tumören och ingenting annat, men problemet är att organen i kroppen har en rörlighet vilket gör att tumören också rör sig. Med hjälp av positioneringssystemet för man in en kort antenn i tumören som registrerar alla små rörelser tumören gör i vävnaden och talar också om var tumören befinner sig. Det här gör att man kan korrigera och rikta strålningen i realtid exakt mot tumören, trots att den har rört sig. Raypilot används redan idag på patienter med prostatacancer och den håller nu på att anpassas för barn. Om det här kan fungera på barn så är det fantastisk bra, säger Kerstin Sollerbrant-Melefors.

Ett annat projekt leds av Karin Wårdell, professor vid institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet. När man ska operera hjärntumörer är marginalerna väldigt små, men de senaste åren har fluorescensmikroskop använts på vuxna med hjärntumörer och det är den här metoden som forskarna nu ska testa på barn.

- Barn med hjärntumörer ska få dricka en fluorescerande vätska som tas upp av tumören vilket gör att när kirurgen ska operera så ser man i mikroskopet tumören som fluorescerar men omkringliggande vävnad gör det inte.

Mer skräddarsydda behandlingar
Den forskning som pågår inom de tre huvudgrupper som Kerstin Sollerbrant-Melefors nämnde tidigare är vad som kommer att leda fram till förbättringar inom barncancerområdet framöver.

- Det är framför allt den biologiska forskningen som kommer att ge mycket, det är där de nya medicinerna kommer att tas fram. I framtiden kommer det att bli det mer skräddarsydda behandlingar med kombinationsterapier beroende på vilken tumör man har och hur den genetiska uppsättningen ser ut, avslutar hon.

Text: Chatarina Almqvist, Team Rynkeby Täby
Foto: Bosse Johansson/Barncancerfonden


Barncancerfonden och forskningsanslag

Barncancerfonden har anslagit över två miljarder kronor till barncancerforskningen sedan organisationen bildades 1982. Pengarna som delas ut till forskning har ökat stadigt de senaste åren, från 106 miljoner kronor 2010 till 198 miljoner kronor 2014. För 2015 räknar Barncancerfonden med att 209 miljoner kronor ska gå till forskningsändamål, inklusive infrastruktur som barncancerregistret och barntumörbanken.

Barncancerregistret har funnits sedan slutet av 1980-talet, där samlas alla uppgifter om barn som har cancer. Det är källan till all information och grunden för svensk barncancerforskning.

Barntumörbanken har varit igång i liten skala under några år, men sedan förra året satsar Barncancerfonden stort på den. Det är en biobank där man samlar tumörmaterial som tas bort vid operationer på alla barn och som ska göras tillgängligt för forskning.
Målet är att koppla ihop barncancerregistret med barntumörbanken, det arbetet pågår just nu.

Tillbaka

Team Rynkeby News - Videoblogg

Häng med lagen bakom kulisserna på träningar, evenemang och följ med under Tour de Paris.

Se mer

Bli Barnsupporter

Bli barnsupporter och stöd Team Rynkebys insamling till Barncancerfonden. 

Ge ett bidrag

Platinum Sponsors

Follow @TeamRynkeby on Instagram