Laget gav Annica livsglädjen tillbaka
<!--@ParagraphImageLinkAlt-->

TR Press SE - 30-06-2019

Laget gav Annica livsglädjen tillbaka

I november 2017 tog livet ett oväntad vändning för Annica Liljekvist. Den knöl som hon känt i bröstet visade sig vara en aggressiv typ av bröstcancer. Efter flera månader av tuffa behandlingar, blev hon äntligen färdigbehandlad under förra sommaren. Endast en månad efter att hon tagit sista behandlingen, skickade hon in sin ansökan om att delta i Team Rynkeby-projektet. ”Jag tror inte de i laget vet hur mycket de betyder för mig, säger hon.”

När man träffar Annica Liljekvist, möts man av ett stort leende och en otroligt positiv energi. Det är svårt att föreställa sig att samma kvinna för bara ett år sedan, genomgick en tuff behandling för en aggressiv cancer. Idag cyklar hon tillsammans med sitt lag mot den franska huvudstaden, och det med en stor entusiasm, trots att temperaturen visar närmare 36 grader och gassande sol. 



- ”Jag har länge velat göra den här resan, men det var först nu efter cancern som jag verkligen tog tag i det och ansökte. Under förra sommaren, när jag avslutat min behandling satt jag och mådde väldigt dåligt. Jag kände mig helt tom och frånvarande, och jag ville hitta tillbaka till den gamla Annica. När jag kom med i laget möttes jag av så mycket positiv energi. Människorna i det här laget är så upplyftande, peppande och helt fantastiska!





Vägen tillbaka

Annica berättar att laget har varit en stor del i hennes resa tillbaka till vardagen, bort från sjukdom och behandling. 

- ”Det känns så skönt att ha någonting annat att fokusera på än mig själv och den dödsångest som kom till följd av sjukdomen. Att fokusera på barnen vi samlar in pengar till, istället för att fokusera på mig”, förklarar hon.



En ny sorts tacksamhet

Innan Annica drabbades av cancer, var hon nöjd med sin tillvaro och kände tacksamhet för det liv hon hade. 



- Men jag upplever en helt annan sorts tacksamhet nu. Jag trodde jag visste vad tacksamhet var, men efter att ha upplevt en sådan dödsångest som jag gjort, känner jag numera en helt enorm tacksamhet över att jag får vara kvar och leva.

 





Lagets betydelse
Hon berättar vidare att hon inte tror att hennes lagkamrater vet hur stor del i hennes återhämtning de har varit.

- Jag är så tacksam för all stöttning, all kärlek och all förståelse för att vi alla är olika och har olika utgångslägen. Under hela tiden i det här laget har jag aldrig känt några dömande blickar. Alla är väldigt kärleksfulla och fina. Att ha sådana människor runt omkring sig i sitt liv, är något alla borde få uppleva, säger hon och fortsätter; 



- Jag har ibland inte haft tilltro till min kropp och min kapacitet, jag visste inte hur min kropp skulle hantera den tuffa träningen. Men mina lagkamrater lyfter upp mig, gång på gång. De är helt fantastiska, allihop. Team Rynkeby-projektet handlar inte om prestige eller att man ska vara bäst, utan man gör verkligen det här tillsammans. 





Om jag bara vetat att jag skulle överleva
Annica tillhör den skara människor som verkligen kan relatera till det som barnen går igenom när de drabbas av cancer. Men det är så långt mycket mer en den fysiska smärtan som kroppen tar stryk av. 



- Själva cancerbehandlingen hade varit okej att gå igenom, om jag bara hade vetat om att jag skulle överleva. Dödsångesten och den enorma oron är en stor del i cancerresan. Jag tänkte många gånger; Ska jag lämna nu? Jag är inte klar här på jorden. 



Det rosa bandet

Tre månader efter att Annica fått sin cancerdiagnos, drabbades hennes vännina av samma fruktansvärda besked. Hon finns med i Annicas tankar under tiden på cykel ner till Paris. 



- Hon gick bort för bara två veckor sedan. Begravningen är nu på tisdag, så jag kommer inte kunna närvara. Däremot kommer jag att bära ett rosa band till minne av henne. Det känns så fruktansvärt orättvist att det finns dem som inte klarar sig. Det gör att jag känner ännu större tacksamhet, men jag känner också en sådan fruktansvärd sorg för att hon fick lämna. 





Alla kan vara med
Annica är övertygad om att alla kan delta i projektet, oavsett bakgrund och fysisk förmåga.

- Kan jag cykla till Paris efter allting som jag gick igenom, kan alla göra det här. Man har 10 månader på sig att träna, man hinner komma i form. Jag började verkligen från noll och har fått jobba mig uppåt. Alla kan, alla kan verkligen, säger hon avslutningsvis. 


Tillbaka

Snapshots from Tour de Paris 2019

Snapshots from Team Rynkeby's trip to Paris 2019 - new snapshots every day.

Se mer

Bli Barnsupporter

Bli barnsupporter och stöd Team Rynkebys insamling till Barncancerfonden. 

Ge ett bidrag

Platinum Sponsors

Follow @TeamRynkeby on Instagram